Kontakta oss gärna om du har frågor

En psykossjukdom innebär att vardagen förändras för alla berörda. Ett första insjuknande i psykos innebär ofta en kris inte bara för den drabbade utan också för de anhöriga. Det tar tid och energi för personen och de anhöriga att förstå sjukdomen, hantera alla konsekvenser runtomkring och att stötta varandra. Här nedanför finns en del länkar med information.

 

  • Jourtelefon

Schizofreniföreningen NV Skåne har nu egen jourtelefon. Kontakta Lennart Johansson, styrelseledamot,  på mobil 070 – 595 46 12 om du har behov att tala med någon.

 

 

  • Nordvästra Skåne har nu psykiatriambulans specialiserad på psykisk ohälsa

Den liknar på många sätt en vanlig ambulans men har särskild kompetens gällande psykisk sjukdom.

 

  • Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. Länk:   Patientlagen – 1177 Vårdguiden 

 

  • Årlig utredning och bedömning av kroppslig hälsa

Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att hälso– och sjukvården bör erbjuda regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer med blodprov och fysisk undersökning till personer med schizofreni och liknande tillstånd. 

Region Skånes ”Regional riktlinje för förbättrad somatisk hälsa för personer med allvarlig psykisk sjukdom – se sid 8 punkt 9 i nedanstående länk.

Länk: https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/regionala-riktlinjer—fillistning/forbattrad-somatisk-halsa-for-personer-med-allvarlig-psykisk–sjukdom.pdf

Tala med din läkare om detta.

 

  • Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd rekommenderar bl a: 

– tidiga insatser vid insjuknande i psykos 

– antipsykotisk läkemedelsbehandling 

– psykologisk behandling 

– modeller för att samordna insatser, boendestöd, arbetsrehabilitering, stöd och behandling vid akuta tillstånd       

– åtgärder för att förebygga och behandla kroppsliga sjukdomar

 

Ett viktigt budskap i rekommendationerna är: 

– Du ska vara delaktig i din vård.  

Det betyder att när ni ska planera vård eller stöd för dig ska personalens kunskap tillsammans med din kunskap och dina mål i livet ligga till grund för det ni gemensamt bestämmer. 

De Nationella riktlinjerna lyfter fram ”återhämtningsperspektivet”: Rehabilitering i kombination med läkemedel kan ge bättre livskvalitet.

 

  • “Standardiserade vårdprocess – Psykos”  För mer information kontakta Schizofreniföreningen NV Skåne.  Mail: margaretagustavi@outlook.com

 

En psykos innebär att man upplever verkligheten förändrad eller annorlunda. Man kan få en enskild psykos, eller så kan det vara en del av en psykossjukdom som schizofreni.

Klicka på länken och läs om:

– Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom 

– Psykos

– Schizofreni

 

  • Kostnader för tandvård – tala med din läkare om du kan få hjälp med dessa kostnader.

Länk: https://vardgivare.skane.se/siteassets/2.-patientadministration/patientinformation/tandvard/tandvardsstod-for-en-battre-munhalsa-for-psykiskt-funktionshindrade.pdf

 

En samordnad individuell plan förenklar för den själverfarne och dess anhöriga/närstående eftersom de inte behöver lägga ner tid och energi på att själva samordna olika insatser som ges av kommun eller region.

Vad krävs för att starta en SIP

För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. Den själverfarne ska alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och kunna påverka vilka personer som ska delta.

 Individens behov i fokus

En SIP ska alltid utgå från individens behov och situation. Planen är inte ett mål i sig, utan ett sätt att se till att individen får de insatser och det stöd  som behövs. 

En SIP beskriver insatser och ansvar

Planen svarar på frågan vem gör vad och när? I en SIP ska det framgå: 

– vilka insatser som behövs för att tillgodose individens behov 

– vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för 

– vilka åtgärder som någon annan än kommunen eller regionen ska vidta 

– vem som ska ha det övergripande ansvaret för planen

SIP är lagstiftat  

Det finns en bestämmelse om att det ska göras en SIP när man bedömer att insatser behöver samordnas. Det gäller även för privata utförare som kommun och region har avtal med. I lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård finns SIP med som en del.

 

  • Vad är Case Management?

Case Management (vård- och stödsamordning) är ett återhämtningsinriktat arbetssätt som utgår från den själverfarnes egna behov och mål för förändring. En Case Manager (vård- och stödsamordnare) utses och har ansvaret för att samordna, planera och organisera insatserna kring den själverfarne. Detta sätt att arbeta ger personer med psykisk ohälsa möjlighet till ökad delaktighet och inflytande över sin rehabilitering

 

  • Återhämtningsguiden

– Återhämtningsguiden – för dig som mår dåligt

– Återhämtningsguiden – för dig inom heldygnsvård

– Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt

Länk: https://xn--nsphskne-f0a.se/publikationer/aterhamtningsguiden/

 

  • Helsingborgs stads hemsida för personer med psykisk funktionsnedsättning

  Länk:   https://helsingborg.se/omsorg-och-stod/psykisk-funktionsnedsattning/    

 På denna sida finns en länk till Återhämtningsguiden.

 

  • Bostadstillägg

Bostadstillägg är pengar du eventuellt kan få om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning och har kostnader för ditt boende. 

Gå in på Försäkringskassans hemsida och läs om vad som gäller. 

 

  • Nyby-appen

Gå in på helsingborg.se och skriv nyby i sökrutan. 

Engagera dig eller be om hjälp med appen Nyby. Helsingborg är först i landet med att lansera denna app som är gratis. 

Har du ingen smartphone eller om du inte kan ladda ner en app, men ändå känner att du skulle behöva hjälp eller vill hjälpa till kontakta då kontaktcenter på 042-10 50 00 eller chatt , så hjälper de dig att få kontakt med en helsingborgare som vill hjälpa! 

 

  • Stödperson vid tvångsvård

Du som är patient inom psykiatrisk tvångsvård har rätt att få en stödperson. Om du vill ha en stödperson kan du tala med din läkare eller någon annan vårdpersonal.

Stödpersonens uppgift:

– vara en medmänniska och ge dig stöd

– träffa dig regelbundet

– har rätt att träffa dig på avdelningen

– har rätt att följa med vid förhandling i Förvaltningsrätten

En stödperson har tystnadsplikt.

Stödpersonen ska inte:

– ha vårdansvar

– vara juridiskt ombud

– ansvara för din ekonomi